« »
 
[]« 2 clamis » (par P. Carpentier, 1766), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 2, col. 351a. http://ducange.enc.sorbonne.fr/CLAMIS2
2. CLAMIS, itis, pro Chlamys, idis, in Inventar. sacr. suppell. abbat. Prum. ann. 1003. tom. 1. Hist. Trevir. Joan. Nic. ab Hontheim pag. 349. col. 2 :
Clamites, qui vocantur Ephod, duæ.
Vide Bindæ.