![[]](img/image.png)
«
Ad tunc » (par P.
Carpentier, 1766), dans
du Cange,
et al.,
Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 1, col. 095b.
http://ducange.enc.sorbonne.fr/AD-TUNC
AD TUNC, pro Statim, continuo, in Charta matrim. ann. 1405. inter Probat. tom. 1. Hist.
geneal. dom. reg. Portugal. pag. 392. Vide
Adstatim.