« »
 
[]« Balneatores » (par C. du Cange, 1678), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 1, col. 541b. http://ducange.enc.sorbonne.fr/BALNEATORES
BALNEATORES, Vopisco, qui balnea præparant. Glossæ Lat. Græc. Balneator, ϐαλανεύς. Vide Forcellin. edit. Germ. et Dirksen. in hac voce. Ita etiam dicti in Monasteriis, qui Monachorum balneationes curant. Consuetudines Eoveshamensis Monasterii in Anglia :
Singulis diebus quando Fratres balneant, Balneatores percipere debent de Cellario panem et justam.