« »
 
[]« Gardenappa » (par P. Carpentier, 1766), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 4, col. 030c. http://ducange.enc.sorbonne.fr/GARDENAPPA
GARDENAPPA, Ital. Guardanappa, nostris Gardenape, Orbiculus ligneus, vel ex alia materia, in quo vasa mensaria reponuntur, ne sordescat mappa. Chron. Placent. ad ann. 1388. apud Murator. tom. 16. Script. Ital. col. 583 :
Utuntur Guardenapis, quæ a paucis utebantur.
Lit. remiss. ann. 1395. in Reg. 149. Chartoph. reg. ch. 18 :
Le suppliant prist en l'ostel de Vionnet Asserode, demourant à Paris, quatre Gardenappes et une sauciere d'estain.
Aliæ ann. 1471. in Reg. 195. ch. 525 :
Icellui Mathieu getta au suppliant ung Gardenappe à la teste, le cuidant fraper. Une Gardenape de bois, où on met le pot sur la table,
in aliis Lit. ann. 1477. ex Reg. 203. ch. 35.