« »
 
[]« Impromptare » (par P. Carpentier, 1766), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 4, col. 313c. http://ducange.enc.sorbonne.fr/IMPROMPTARE
IMPROMPTARE, Mutuari, Gall. Emprunter. Comput. ann. 1488. inter Probat. tom. 4. Hist. Nem. pag. 48. col. 1 :
Item solverunt uxori de Bernisson pro una magna olla, Impromptata pro decoquendo potagium,... ij. sol.
Vide infra Impruntare.