« »
 
[]« Podadoira » (par P. Carpentier, 1766), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 6, col. 380a. http://ducange.enc.sorbonne.fr/PODADOIRA
PODADOIRA, Prov. Falx, puta. Podar, putare, in Glossar. Provinc. Lat. ex Cod. reg. 7657. Hispan. Podadera. Inquisit. ann. 1268. ex sched. Pr. de Mazaugues :
Requisitus quæ pignora fuerunt apportata, dixit quod Piocos et Podadoiras. Podadoinre,
in Lit. remiss. ann. 1454. ex Reg. 182. Chartoph. reg. ch. 130. Podet, eadem notione, in aliis ann. 1481. ex Reg. 209. ch. 105 :
Le suppliant qui tenoit en ses mains ung hernois, que on appelle (en Auvergne) Pouda ou Podet de fer, avecques son marge de bois, etc.
Hinc Poder, Vitem putare. Lit. remiss. ann. 1469. in Reg. 197. ch. 88 :
Laquelle vigne j'ai Podée, fossée, vinée et gouvernée.
Vide Podare.