« Affaytamenta » (par P. , 1766), dans , et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 1, col. 124b. http://ducange.enc.sorbonne.fr/AFFAYTAMENTA
AFFAYTAMENTA. Ornatus, mundus muliebris, Gall. Parure. Bareleta in Serm. sabbat. 5.
Quadrag. :
Videbimus sex Affaytamenta quibus mulier solet polliri. Afaitement, in Poemat. reg. Navar. Cant. 1. tom. 2. pag. 2 :
Vide supra Affaitare 2.Je n'aim nule rien tantCome li soulement,Et son Afaitement,Qui mon cuer renovele.