« »
 
[]« 1 propaginare » (par les Bénédictins de St. Maur, 1733–1736), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 6, col. 531a. http://ducange.enc.sorbonne.fr/PROPAGINARE1
1. PROPAGINARE, Propagare, Gallice Etendre. Translat. brachii S. Philippi tom. 1. Maii pag. 17 :
Nam diuturnus morbus radices Propaginat.
les Bénédictins de St. Maur, 1733–1736.
Propaginare, Propagines facere, Gall. Provigner. Chartul. Eccl. Aptensis fol. 72. v°. :
Et excolat (vineas) illas discalciando, amputando, fodiendo, Propaginando, etc.
Propagino, ϰαταμοσχεύω, in Gloss. Lat. Græc. Vide Proffen.
P. Carpentier, 1766.
A Latino Propago, vulgo Provin, nostris Prouvain, in Lit. ann. 1372. tom. 5. Ordinat. reg. Franc. pag. 529. et Pourvain, in Reg. 13. Corb. sign. Habacuc ad ann. 1512. fol. 138.