« Sapellata » (par P. , 1766), dans , et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 7, col. 304c. http://ducange.enc.sorbonne.fr/SAPELLATASAPELLATA, Pedamentum, paxillus, Gall. Echalas, ab Italico Schiappare, in
assulas dividere. Eadem Stat. cap. 170 :
Bubulci et pastores uvas et SapellatasHaud scio an inde vox Gallica Sapeil, qua Virga seu ramusculus significari videtur, in Charta Frider. ducis Lothar. ann. 1295. ex Chartul. Romaric. ch. 24 :uvarum de vineis vel de altenis extrahentes, etc.
Tant que nostre chien seront ès forés de Eccles, ne de Vosge, on n'i doit tendre à cordresvero Fustis est ferro armatus, in Lit. remiss. ann. 1474. ex Reg. 195. Chartoph. reg. ch. 1298 :(sic)ne à Sapeil. Sappe
Ung baston ferré au bout, appellé Sappe. Santonidem sonat in aliis ann. 1403. ex Reg. 158. ch. 257 :
Icellui Feliz apporta en sa main un baston, appellé Santon.Aliæ ibid. de eadem re ch. 415. habent Saton.

