« »
 
[]« Sengla » (par P. Carpentier, 1766), dans du Cange, et al., Glossarium mediae et infimae latinitatis, éd. augm., Niort : L. Favre, 1883‑1887, t. 7, col. 420b. http://ducange.enc.sorbonne.fr/SENGLA
SENGLA, a Gallico Sangle, Cingulum[] ephippiarium. Comput. ann. 1334. inter Probat. tom. 2. Hist. Nem. pag. 85. col. 1 :
Ad opud dictorum ronsinorum ..... per unas Senglas et unas capsanas, etc.